tisdag 28 januari 2014

East coast tour 2014

Halloij! Efter ett par inlägg på änglish så tänkte vi uttrycka oss på svenska denna gång. Click on the following link for an English translation by Mr Google: http://goo.gl/ttuIgh

I föregående inlägg sade vi adjö till Nya Zeelands södra ö och flög från Christchurch tillbaka till Auckland på norra ön. Det blev ingen lång vistelse i Auckland och kära Takapuna. "Det här är inget vilohem", tänkte vi och följande dag inledde vi vår "East Coast Tour 2014" eller som vi också döpte till "Semester från semestern turnén". Vi hoppade på bussen som tog oss till Tauranga vid Bay of Plenty.

Frida och väskorna har anlänt, make way!
I Tauranga möttes vi av riktigt sommarväder, varmt och behagligt. Vi hade inte haft något direkt "beach väder" sedan mitten av november så vi hade nästan glömt bort hur det kändes!
Vi bosatte oss på Harbourside Backpackers i ett par dagar för att kolla in läget i byn. Vi hade kanske inte så stora förväntningar, men det visade sig att Tauranga var en fin, lugn och gemytlig sommarstad.

Masterchef New Zealand in action

Vy från Harbourside Backpackers balkong
Följande dag, 18 Januari, hoppade vi på ett par cyklar vi fick låna från hostellet och trampade ut mot Mount Manganui. Vi kedjade fast cyklarna och fortsatte med "apostlahästarna" upp till toppen. Fina vyer!
Uppe på Mount Manganui, 232 m.ö.h.
Vy över Mount Manganui beachen
Tillbaka vid The Strand i Tauranga efter en 15 km cykeltur

Nästa dag fortsatte vår turné ut mot Cormoandel halvön med hyrbil. För nya zeeländarna är Coromandel = sol och semester. Vi körde ut till Waihi Beach för lite strandvyer.




Vi spenderade en god stund vid Karangahake Gorge. Det var en fin ravin man kunde köra och gå längs.



Vid Karangahake fanns också en gammal 1 100 meter lång järnvägstunnel man kunde promenera genom.
Sen eftermiddag körde vi till Whiritoa Beach där vi satte upp vårt tält och åt lite kvällsmål. Den här natten gick inte till historien som någon höjdare. Det var blåsigt och det blev riktigt kallt trots fyra lager av varma kläder. Förutom vinden så hade också oceanen bestämt sig för att ha en massa oljud. Öronpropparna hjälpte inte till hemskt mycket mot vågorna som bullrade på som kanonerna vid Karelska näset. Till sist gav vi upp och kröp in i den icke så bekväma bilen, men lite sömn fick vi i alla fall. Morgonen var dock vacker och vi tog en liten promenad ute på beachen, en lugn och harmonisk strand.
 


Dagen bjöd på en hop av Coromandel's godbitar. Vi inledde med att kolla in staden Whangamata och beachen där. Därefter körde/klättrade vi upp till Paku Peak 178 m.ö.h.

Utsikten vid Paku Peak var det inget att klaga på...
Resten av solskenstimmarna spenderades vid Coromandel halvöns "must-do"- ställen, Hot Water Beach och Cathedral Cove. Vid Hot Water Beach strömmar varmt vatten (t.o.m. 64 grader på de varmaste ställen) upp till ytan vid low tide, eller "låg tiide" som vi brukar säga. Det är då som alla kort- och långväga gäster packas på ett ˜50 x 100 meter stort område för att gräva varma pooler. Har man ingen spade eller ingen lust att gräva själv kan man göra som vi, vänta tills någon annan tröttnar! :)


Den som gräver en grop åt en annan...
 ... borde få åtminstone 12€ i timmen!

Trots att Hot Water Beach är något av en "turistfälla" så är det definitivt värt ett besök!

Näst i tur var de vackra havsvikarna vid Cathedral Cove. Cathedral Cove är nog en god kandidat till "Nya Zeelands vackraste strand". Ett litet minus var att det han bli så pass sent att de höga klipporna runt CC redan skuggade en stor del av beachen.

En mycket fotograferad tunnel vid Cathedral Cove

En simtur ut till klipporna

Andra sidan av tunneln

Vy från den ˜30 min långa promenaden till CC


Stingray Bay var en av dom andra fina havsvikarna vid CC.
 
Panorama vy från parkeringen. Cathedral Cove bockade nog hem första pris på vår Coromandel turné.
Vi övernattade i staden Whitianga. Thomas gjorde en snabb joggingrunda på morgonen före det var dags för nya äventyr.



Vi körde vidare till Coromandel Town och besökte Driving Creek Railway and Pottery. Detta är ett ca 3 km långt järnvägsspår som slingrar sig upp längs en brant kulle. Det var en ler konstnär som påbörjade projektet i tiderna för att köra ut lera till sina konstverk. Efter ett antal år började man också köra upp turister, dels på begäran av den lokala bankdirektören som hade ett intresse av att få återbetalning på gårdens banklån. Det var en trevlig upplevelse, det måste ha varit ett intressant projekt att från "scratch" bygga sig ett eget järnvägsspår mitt i djungeln. Man får lov att lyfta på hatten!





Efter en kopp kaffe och en brownie fortsatte vi färden ner längs Coromandel's västkust som också bjöd på fina vyer och farliga rovdjur uppe i träden!


 
Efter 500 km och tre dagar med fantastiskt väder återvände vi nöjda och belåtna till Tauranga. Sommaren hade vid detta lag tagit sommarlov, och det regnade hela dagen. Detta kallar vi perfect timing! Vi gjorde inte så mycket den dagen, förutom att vi åt god mat på restaurang Amphora, nam!
  
Fisk och lamm på agendan...
Detta var del 1 av vår East Coast turné. Det vi kan konstatera är att det definitivt lönade sig att spara stränderna här på östkusten och vänta på det varmare vädret. Vi var trots allt bara ca 40 km ifrån Tauranga när vi besökte vulkaniska Rotorua i början av oktober. Då var det definitivt inget beachväder!

Bildsamling från Tauranga: http://goo.gl/pFt24k
Bildsamling från Coromandel halvön: http://goo.gl/qA2c9T


Resrutt 15-20 Januari 2014. ˜700 km

//Frida & Thomas


lördag 25 januari 2014

Canterbury adventures - part 2

Hello!
This is part two of our Canterbury adventures. För svensk Google översättning, klicka här: http://goo.gl/yPAJJo

After some days of working for food and accomodation in Darfield did we get visitors, our German friends Sarah and David! They left Kaka Point in The Catlins on the same day as we did, boxing day, but arrived in Darfield about a week later than us. This shows quite clearly how fast we Finns are in comparison to Germans!!


Sarah & David's visit was supposed to be a planning session, but spontaneous things seem to happen more than often here in NZ. They ended up staying for a day and worked together with us. Thomas & David spent the day splitting gumtree to firewood with a log splitter. Gumtree is very dense, a dry log was about same weight as a wet pine tree log back in Finland. Frida and Sarah organized and cleaned a storage area.
In the evening we played some table tennis and enjoyed a lovely dinner together with our host family.

A couple of days later our "planning session" materialized. The weather forecast turned favourable and on 8th January a rental car was packed with two Germans, two Finns and a good amount of camping gear. The Fellowship of the Experienced Mountaineers started their journey towards Arthur's Pass.

Snow capped peaks at Arthur's Pass

Castle Hill was the first place to be conquered by The Fellowship. Castle Hill is an area of oddly shaped rocks making it an excellent climbing venue. There is a saying in Finland that military service is the place where boys become men. Castle Hill was the place where men became boys. The enviroment made us about 20 years younger and you would have needed a lead to keep us controlled. 




We continued our quest and arrived at Arthur's Pass Village in the afternoon. Arthur's Pass (920 meters above sea level) is the route through the mountain ranges along the highway between Christchurch on the east coast and Greymouth on the west coast.

After a lunch break we decided to do a short walk up to the Devil's Punchbowl Falls which, according to our guidebook, is the best waterfall on South Island! (small print: Outside Fiordland national park). Our sincere apologies for the inside jokes... :) The falls were of course beautiful, but perhaps we've all gotten too used to all the waterfalls around NZ and it wasn't exactly a jaw-drop-experience.

Next in line, pool time! We spent a couple of hours at a local pub potting some balls, or at least trying to... :) 



We parked our "Mitzu" at a free campground along the road, put up our tents and made some dinner. There was a fireplace at the campground so we could grill some sausages, yey! Before bedtime we played a cardgame that the Germanos introduced to us. It was almost like "Plump" we play at home. We also told them about "Sakan kurssn i Såka". For those of you who haven't heard about it, it's a card scrambling course in the Finnish village of Såka which lasts for a year (52 weeks). You start with one card and each week you'll get an additional card to your deck. It sounded as they will both sign up for the course after they get back to Europe! Ida Dahl, if you are reading, perhaps you could help to find them some accomodation?  


The next day was dedicated for hiking up to Avalance Peak. The track up to the peak was "only" 5 km long, but it included a vertical climb from about 740m to 1840 m = 1100 meters. A picture says more than thousand words, this was our reward for all the climbing:

The Devil's Punchbowl Falls seen from above


Mt Rolleston (2275 m) in the background.

Kea parrot at Avalanche Peak - King of the hill

Arthur's Pass from up above

View from Avalanche Peak

Skål! We did it!
We left Arthurs Pass with a smile on our face, definately one of our top 3 experiences on NZ! We were blessed with excellent weather when taking the mountaineous landscape into consideration.

On our way back to Darfield we stopped at Cave Stream. Cave Stream is a long underground stream but unfortunately we were not properly equipped to overtake the cold water in the cave. We were instead pleased with a picture at the outlet and a pair of dry feet each to take us back to the carpark. :) 


When we arrived back in Darfield our host Kathy had made us a delicious dinner!
Next morning our Finnish and German paths parted and we continued our journey towards Kaikoura on the east coast. Kaikoura offered a beautiful coastal drive along steep cliffs cutting into the ocean.

The coastline north of Kaikoura

Camping at Kaikoura, our tent is so comfy that Frida fell a sleep before we MANAGED to take the photo! :)

We spent the next morning on the Kaikoura Peninsula and found a nice breakfast spot.


Kaikoura Ranges seen from the Peninsula, Manukau 2610 meters

We chose to drive the alternative inland route back via Hanmer Springs, where Frida took the opportunity to have some relaxing spa treatment. The route was better than expected and offered some nice scenery. 
 



Overall our two day trip to Kaikoura was a come-si come-ca experience. Don't get us wrong, it was very beautiful in places, but the scenery-to-kms ratio wasn't that high when taking the 600 km round trip into consideration. In a non-sunshine forecast we wouldn't recommend it.
-
We spent the last two days on South Island in Darfield, before flying back to the North Island.
Picking up the last bag of firewood

We would like to thank our hosts for all their hospitality and the fantastic and rewarding time we had in Darfield!

We also want to thank Sarah & David for all the lovely days together in New Zealand! It has been great to have you around, hope we'll see you soon!

Here is a picture dediated for all of you, Frida's gem collection from all around New Zealand.



Picture collection from Arthurs Pass: http://goo.gl/qokLPb
Picture collection from Kaikoura: http://goo.gl/qtJz33

Our South Island adventure has now come to an end. Here is an approx. travel route 03.11.2013-14.01.2014

5 650 km own car + 900 km rental car = 6 550 km on South Island! If we add the ˜3 400 km done earlier on North Island we end up with 10 000 km, and counting! :)
By now we believe we're fairly entitled to say: South Island, Check!

Frida & Thomas