Ett besök till Nya Zeelands högsta berg, Mount Cook

Hej, länge sen sist! Här kommer en liten sammanfattning på vad vi gjorde för ett par veckor sedan.

Den 27 december fortsatte vi vår färd mot Mount Cook området. Natten innan hade vi övernattat på en gratis camping i Omarama efter en 300 km lång bilfärd från Kaka Point och julfirandet. I närheten av camping platsen träffade vi denhär lilla rackaren, en Tamiller (engelska Ferret).

 

Längs vägen stannade vi för att köpa med oss lite lax från en laxodling som vi senare fick avnjuta vid ett par tillfällen. Vi passerade den lilla staden Twizel och fortsatte vidare längs den stora sjön Lake Pukaki. Det var en mycket vacker turkosfärgad sjö och den här gången hade vi vädret på vår sida! Den turkosa färgen orsakas av det finmalda stenpulvret i smältvattnet från glaciärernas. Fantastiskt!

Väl framme vid Mount Cook Village var vädret mulet (p.g.a. de höga bergen). Området består av två stora dalar mellan bergen, Hooker Valley och Tasman Valley. 

Vi körde först till Tasman Valley och gjorde en kort vandring upp till en utsiktsplats för att se Tasman Glacier och Tasman Glacier Lake. Glaciärsjöarna är gråa till färgen och ser ut som diskvatten där bäst före datumet gått ut. Yep, vi föredrar turkosa sjöar...

Från Tasman Glacier körde vi upp längs Hooker Valley till en stor DOC camping. Samma dag hann vi ännu ta en liten promenad upp till Kea Point varifrån man har en utsikt över Mount Sefton, Mueller Glaciären och Mueller glaciärsjön.

Frida tittar ut över Mueller glaciären, glaciär sjön samt Mount Wakefield längst till höger

Hooker Valley från Kea Point

Följande morgon hade vi turen att få se Mount Sefton (3151 m) blotta sig. Det var först då vi insåg hur höga bergstopparna är, dagen innan hade vi bara sett typ halva berget (jämför bilden nedan och bilden med den muskulösa mannen).

Vi packade väskan och gjorde en 3 timmars tur-retur vandring upp längs Hooker Valley Track. Vandringsleden bjöd på en hel del godis för ögat, här är lite smakprov:

Efter en dryg timme kom vi fram till Hooker Glacier Lake. Det var ganska häftigt att se de stora isblocken utspridda på sjön och omgivningen var också rätt imponerande. :)

Uppe i högra hörnet skymtar Mount Cook (Aoraki) - 3754 m

Nöjda och belåtna lämnade vi Mount Cook området och fortsatte vidare mot den andra stora glaciärsjön Lake Tekapo.

En nämnvärd sak är att trafiken på vägarna i NZ ökar betydligt efter julhelgen. Det är då som nya zeeländarna påbörjar sommarlovet. Det är inte trångt på vägarna om man jämför t.ex. med Frankrike / Schweiz / Italien som vi körde igenom före vi anlände till Nya Zeeland, kanske något i stil med den normala trafiken hemma i Finland. Vi spenderade först lite tid i Tekapo och fick konstatera att byns camping plats var fullbokad, vilket kanske ger en bild av hur det är på de mer turistorienterade orterna på NZ omkring nyår.

Hur som haver körde vi till en annan camping plats vid Lake Mcgregor, vägen bjöd på en underbar vy utöver Lake Tekapo (turkosfärgad liksom storebror Lake Pukaki).

Följande dag gjorde vi en vandring upp till toppen av Mount John strax intill byn Tekapo. Det var en trevlig vandringsled upp längs bergssluttningen men vi möttes av kallt och blåsigt väder uppe på toppen.

Mt John nere från Tekapo...

... och Lake Tekapo sett från toppen av Mt John.

Under vår färd vidare mot Christchurch stannade vi i Geraldine eftersom Thomas råkade få syn på "The Brewery Cafe" skylten ute vid vägen. Vi tog en paus i körandet och Thomas lyxade till vardagen med lite ölprovning.

Bad hair day?

 Följande dag stannade vid Rakaia Gorge och tog oss en liten promenad längs ån.

 

 

Nu börjar ett nytt kapitel av vårt liv här på Nya Zeeland. Mera om detta i nästa inlägg, stay tuned!
Bilder från tiden 27-30.12 finns här: http://goo.gl/PGf7ff

Frida & Thomas