East coast tour 2014

Halloij! Efter ett par inlägg på änglish så tänkte vi uttrycka oss på svenska denna gång. Click on the following link for an English translation by Mr Google: http://goo.gl/ttuIgh

I föregående inlägg sade vi adjö till Nya Zeelands södra ö och flög från Christchurch tillbaka till Auckland på norra ön. Det blev ingen lång vistelse i Auckland och kära Takapuna. "Det här är inget vilohem", tänkte vi och följande dag inledde vi vår "East Coast Tour 2014" eller som vi också döpte till "Semester från semestern turnén". Vi hoppade på bussen som tog oss till Tauranga vid Bay of Plenty.

Frida och väskorna har anlänt, make way!

I Tauranga möttes vi av riktigt sommarväder, varmt och behagligt. Vi hade inte haft något direkt "beach väder" sedan mitten av november så vi hade nästan glömt bort hur det kändes!

Vi bosatte oss på Harbourside Backpackers i ett par dagar för att kolla in läget i byn. Vi hade kanske inte så stora förväntningar, men det visade sig att Tauranga var en fin, lugn och gemytlig sommarstad.

Masterchef New Zealand in action

Vy från Harbourside Backpackers balkong

Följande dag, 18 Januari, hoppade vi på ett par cyklar vi fick låna från hostellet och trampade ut mot Mount Manganui. Vi kedjade fast cyklarna och fortsatte med "apostlahästarna" upp till toppen. Fina vyer!

Uppe på Mount Manganui, 232 m.ö.h.

Vy över Mount Manganui beachen

Tillbaka vid The Strand i Tauranga efter en 15 km cykeltur

Nästa dag fortsatte vår turné ut mot Cormoandel halvön med hyrbil. För nya zeeländarna är Coromandel = sol och semester. Vi körde ut till Waihi Beach för lite strandvyer.

Vi spenderade en god stund vid Karangahake Gorge. Det var en fin ravin man kunde köra och gå längs.

Vid Karangahake fanns också en gammal 1 100 meter lång järnvägstunnel man kunde promenera genom.

Sen eftermiddag körde vi till Whiritoa Beach där vi satte upp vårt tält och åt lite kvällsmål. Den här natten gick inte till historien som någon höjdare. Det var blåsigt och det blev riktigt kallt trots fyra lager av varma kläder. Förutom vinden så hade också oceanen bestämt sig för att ha en massa oljud. Öronpropparna hjälpte inte till hemskt mycket mot vågorna som bullrade på som kanonerna vid Karelska näset. Till sist gav vi upp och kröp in i den icke så bekväma bilen, men lite sömn fick vi i alla fall. Morgonen var dock vacker och vi tog en liten promenad ute på beachen, en lugn och harmonisk strand.

 

Dagen bjöd på en hop av Coromandel's godbitar. Vi inledde med att kolla in staden Whangamata och beachen där. Därefter körde/klättrade vi upp till Paku Peak 178 m.ö.h.

Utsikten vid Paku Peak var det inget att klaga på...

Resten av solskenstimmarna spenderades vid Coromandel halvöns "must-do"- ställen, Hot Water Beach och Cathedral Cove. Vid Hot Water Beach strömmar varmt vatten (t.o.m. 64 grader på de varmaste ställen) upp till ytan vid low tide, eller "låg tiide" som vi brukar säga. Det är då som alla kort- och långväga gäster packas på ett ˜50 x 100 meter stort område för att gräva varma pooler. Har man ingen spade eller ingen lust att gräva själv kan man göra som vi, vänta tills någon annan tröttnar! :)

Den som gräver en grop åt en annan...

 ... borde få åtminstone 12€ i timmen!

Trots att Hot Water Beach är något av en "turistfälla" så är det definitivt värt ett besök!

Näst i tur var de vackra havsvikarna vid Cathedral Cove. Cathedral Cove är nog en god kandidat till "Nya Zeelands vackraste strand". Ett litet minus var att det han bli så pass sent att de höga klipporna runt CC redan skuggade en stor del av beachen.

En mycket fotograferad tunnel vid Cathedral Cove

En simtur ut till klipporna

Andra sidan av tunneln

Vy från den ˜30 min långa promenaden till CC

Stingray Bay var en av dom andra fina havsvikarna vid CC.

 

Panorama vy från parkeringen. Cathedral Cove bockade nog hem första pris på vår Coromandel turné.

Vi övernattade i staden Whitianga. Thomas gjorde en snabb joggingrunda på morgonen före det var dags för nya äventyr.

Vi körde vidare till Coromandel Town och besökte Driving Creek Railway and Pottery. Detta är ett ca 3 km långt järnvägsspår som slingrar sig upp längs en brant kulle. Det var en ler konstnär som påbörjade projektet i tiderna för att köra ut lera till sina konstverk. Efter ett antal år började man också köra upp turister, dels på begäran av den lokala bankdirektören som hade ett intresse av att få återbetalning på gårdens banklån. Det var en trevlig upplevelse, det måste ha varit ett intressant projekt att från "scratch" bygga sig ett eget järnvägsspår mitt i djungeln. Man får lov att lyfta på hatten!

Efter en kopp kaffe och en brownie fortsatte vi färden ner längs Coromandel's västkust som också bjöd på fina vyer och farliga rovdjur uppe i träden!

 
Efter 500 km och tre dagar med fantastiskt väder återvände vi nöjda och belåtna till Tauranga. Sommaren hade vid detta lag tagit sommarlov, och det regnade hela dagen. Detta kallar vi perfect timing! Vi gjorde inte så mycket den dagen, förutom att vi åt god mat på restaurang Amphora, nam!
  

Fisk och lamm på agendan...

Detta var del 1 av vår East Coast turné. Det vi kan konstatera är att det definitivt lönade sig att spara stränderna här på östkusten och vänta på det varmare vädret. Vi var trots allt bara ca 40 km ifrån Tauranga när vi besökte vulkaniska Rotorua i början av oktober. Då var det definitivt inget beachväder!

Bildsamling från Tauranga: http://goo.gl/pFt24k
Bildsamling från Coromandel halvön: http://goo.gl/qA2c9T

Resrutt 15-20 Januari 2014. ˜700 km

//Frida & Thomas