Wonderful Wanaka

Fantastiska saker händer när man minst anar det! Övernattningen vid den långa och stora Lake Wanaka gav oss igen nya bekantskaper. Vi satte oss ner vid sjön fö att njuta av det vackra vädret, ett äldre par snälla kampare började prata med oss och fem minuter senare hade vi blivit inbjudna till att parkera vår vagn på deras gård i Wanaka. Vägen till Wanaka bjöd på slående vyer. Vi körde genom dalar och upp på berg med utsikt över åar och sjöar. Nya Zeeland bjöd igen på en ny sida eftersom distriktet Otago har mera av ett torrare inlandsklimat med gula och torra bergssluttningar.

Lake Hawea

Väl framme i Wanaka orienterade vi oss fram till värdparets hus vilket vi hittade uppe på en bergsvägg med utsikt över landet, staden och de vita bergstopparna. Hilary (värden), tyckte att vi kunde flytta in för några nätter. "You can stay a few days if you want to! I´ m anyhow going back to England on Sunday, so I don´t mind." Efter 2 månader i bilen så skulle vi nu få flytta in i ett stort hus med en fantastisk utsikt. Vi kände oss chockade och överlyckliga över detta generösa erbjudande. Vi tackade förståss nej.... nå näää! Evigt tacksamma och med ett överdrivet stort leende flyttade vi in till Hilarys. Sista dagen fick vi veta att huset var till salu för 2 miljoner $NZ..

Vyn från Hilarys hem

Wanaka, en liten vacker stad omringad av berg och blåa Lake Wanaka. Vackraste platsen hittills! Här finns också mycket att göra. Första kvällen, fredag 29 november, besökte vi en av stadens biografer. Det speciella med biografen Cinema Paradiso är att den är liten och personlig. Här ryms ca 50 personer. Man fick äta mat, ta en öl eller dricka ett glas vin under filmens gång. Biografen erbjöd egna bakelser och hade hemmagjord glass, vilket vi förstås smakade på under tiden vi såg på filmen Gravity i 3D.

Nästa dag tog vi det mest lugnt, tillbringade en stor del av tiden hemma hos Hilary och till att utforskade staden Wanaka. På kvällen blev vi bjudna på familjemiddag! Vi blev också bekanta med Hilarys son, hans fru och deras 2 månaders baby. Vi ville förstås uttrycka vår stora tacksamhet (eftersom ord inte räcker till) så vi bjöd på finskt mörkt bröd, vilket uppskattades till middagen.

Söndag morgon fick vi igen vända ett blad i almanackan när det blivit december. December kopplas ofta till snö och julfirande. Vi åkte istället till en ryttetävling. Ganska otippat eller hur? Vi visste inte riktigt vad vi gav oss in i förrän vi anlände till Cromwell. Vi blev minst sagt förvånade när vi som på finska säger "tultiin pelipaikoille". En massa folk i alla åldrar och så gott som alla var festklädda eller utklädda!
 
Folk satt runt bord eller på gräset och hade picnique. Det visade sig vara något av en folkfest dit man tog med sig öl och vin och njöt av sällskapet. Det där med hästar visade sig vara en bisak, det var väl bara en orsak till att få ordna en stor fest. Kanske lite som Kaustby festivalen som de flesta inte besöker för att höra på folkmusik...

Det var en intressant upplevelse och vädret var fantastiskt. Vi passade också på att smaka på mat från ett indiskt matstånd och lite glass från Wanaka.

Efter folkfesten kollade vi in en gammal guldgrävarby i Bendigo. Verksamheten hade avslutats i början av 1900-talet, men det fanns en del ruiner kvar. Där fanns bl.a. ruiner av något som varit ett 5-stjärnigt hotel på 1800-talet samt ett gruvhål som var 178m djupt. Från infotavlorna fick vi lära oss att man ska ha lyft ca 250 000 kg guld från gruvan!

Thomas tyckte det var lite 'Lord of the Rings' stämning i Bendigo, can you feel it?

På kvällen hann vi ännu bjuda lilla familjen på pepparkaks-pannkaka med jordgubbar och vaniljsås eftersom vi ville kombinera lillajul med sommarvärmen.

Vår 6-års dag firades stort... Vi tog oss till "Have a shot!" aktivitetscentret för att skjuta lite pilbåge. Här fanns också gevär- och lerduvskytte, en golf range, minigolf, en blandning av biljard och krokett och paintball-plan.

Sedan fick Frida välja vilken vandringsled hon ville utforska (inte OM hon ville). Frida valde Diamond lake track, vilket tog oss upp på ett berg med utsikt över sjön Wanaka.

Diamond Lake

Lake Wanaka sett från Diamond lake track

Kvällen tillbringades vid Glendhu Bay campingen vid Lake Wanaka.

 

Vi körde vidare mot nya vandringsmål, nämligen Rob Roy glacier. För att komma till leden körde vi mer än en timme på en väldigt guppig grusväg ute på landet bland kossor, hjortar och får. Vandringen tog ungefär 3,5 timmar. Vi tillbringade också ett par timmar upp på berget för att njuta av värmen (25 grader), landskapet och den vackra utsikten över glaciären (Rob Roy peak 2644 m.ö.h.). Vi fick se snö- och isras och ett flertal vattenfall som bildas när snön smälter uppe på glaciären. Häftigt!

Här finns lite mera bilder från vår tid i Wanaka! http://goo.gl/ZZV4Ln

 
Frida & Thomas